Om njurcancer

I Sverige insjuknar varje år ca 1200 personer i njurcancer. De flesta som insjuknar är över 70 år och det är ovanligt med njurcancer före 40 års ålder. Det är nästan dubbelt så vanligt med njurcancer bland män som bland kvinnor. Njurcancer utgör 2 % av all cancer i Sverige. Oftast vet man inte varför man får njurcancer. Man har sett en ökad risk för njurcancer vid rökning, kraftig övervikt och högt blodtryck. En liten andel av all njurcancer beror på ärftlighet.

Läs mer om Inlyta

Njurcancer startar med en förändring i en cell, oftast en körtelcell i njurvävnaden som börjar dela sig utan att respektera omgivningen och bildar så småningom en tillväxande tumör.

En tumör är samma sak som en knuta och kan vara godartad eller elakartad. En elakartad tumör har egenskapen att sprida sig och är då en cancer. Njurcancer är oftast en långsamt växande cancer och den ger sällan symptom förrän den blir stor. Ett symptom på njurcancer kan vara blod i urinen. Andra symptom kan vara en kännbar knuta i sidan, lågt blodvärde, förhöjd sänka, förhöjt kalkvärde, feber, trötthet, viktnedgång eller högt blodtryck.

Idag är det vanligt att man genomgår röntgen av annan anledning och finner njurcancer som ett bifynd, dvs. man har inte tidigare haft några symptom av sin njurcancer. Cirka hälften av de som får njurcancer idag har inte haft några symptom av sin sjukdom.

Utredning

  • Finns det en misstanke på njurcancer utreder man med röntgen i form av CT (datortomografi) av buk och bröstkorg, detta för att se om njurcancern bara finns i njuren eller om den har spridit sig. 
  • Man tar även blodprover. Ibland behöver man komplettera med annan röntgenundersökning ex ultraljudundersökning.
  • Har man bara en njure eller redan vid diagnos en låg njurfunktion behöver man utreda den totala njurfunktionen ytterligare. Då kan speciella njurfunktionsundersökningar behöva göras. Har man på röntgen en normal andra njure och ett njurvärde som är normalt behöver ytterligare funktionsundersökningar inte utföras. Vi är födda med en överkapacitet av njurfunktion och kan klara oss på en halv njure.​​​​​​​

Operation

Kirurgi har en viktig roll i behandlingen. Man kan operera bort hela njuren vilket heter nefrektomi, då tar man även med det fettskikt som ligger runt njuren. Man kan om tumören har en mindre storlek eller om dess läge i njuren tillåter det, ta bort bara den del av njuren där tumören sitter, detta heter njurresektion eller partiell nefrektomi. 
​​​​​​​

Operationerna kan utföras som öppna operationer eller så kallad titthålsoperationer (laparoskopika eller robotassisterade operationer). Vilken teknik som används beror på hur stor tumören är, var den sitter och på vad som bäst passar varje patient. Alla sjukhus utför inte alla tekniker.
​​​​​​​

När njurcancer har spridit sig till andra delar av kroppen blir det din vårdteams bedömning om det är bättre för dig att operera bort den tumör som sitter i njuren eller inte. Att inte operera bort tumören från njuren innebär inte att din läkemedelsbehandling kommer att fungera sämre

Alternativ

Alternativ till vanlig kirurgi

Det finns tekniker där man kan förstöra tumören utan att operera bort den, dessa tekniker kallas ablativa. De används framförallt på mindre tumörer. Teknikerna utförs bara vid några få sjukhus. Exempel på ablativ teknik är Cryobehandling då man med argongas fryser tumören eller RFbehandling då man med radiofrekvensbehandling destruerar tumören via värme.

Att avvakta operation

Små tumörer har en lägre förmåga att sprida sig än större tumörer och detta gör att man i vissa fall kan välja att avvakta operation. Istället kontrollerar man då med röntgen regelbundet och om tumören tillväxer kan man då operera.

Avancerad njurcancer

Ungefär 15% av de som får njurcancer har en avancerad sjukdom vid diagnos, dvs. det finns njurcancer på platser utanför njuren. Dessa förändringar kallas för metastaser, vilket är det som i folkmun kallas dottersvulster och betyder att njurcancern har spridit sig via blodet eller lymfbanor till andra organ. Njurcancer sprider sig till lungor, lymfkörtlar och skelett, mer sällan till hjärna, hud och lever.

Finns metastaser kan man eventuellt operera bort dessa. Om det går beror på var den/de sitter någonstans.

Bromsande behandling

Det finns behandling tillgänglig som utövar en bromsande effekt på njurcancer. En typ av de behandlingar fungerar genom att hämma nybildning av blodkärl, såsom Inlyta. Njurcancer liksom all cancer behöver blodkärl för sin tillväxt, hämmas nybildning av blodkärl stryps näringen till tumören.

En annan typ av behandling har effekt genom att stimulera kroppens eget immunförsvar att bekämpa cancer. Även om de fanns redan tidigt, har man nyligen utvecklat nya, mer potenta sådana läkemedel som utnyttjar kroppens eget immunförsvar. Dessa går under samlingsnamnet av immuno-onkologiska preparat eller immunterapi. Man kan i vissa fall använda enbart ett immunterapi för att bekämpa njurcancer eller kan man kombinera immunterapi, antingen med andra preparat eller med en annan immunterapi.

Din behandlande doktor kommer att ge dig vidare information om dessa läkemedel.

Stöd

Cancer kan få en avgörande inverkan på ditt liv. Det kan uppstå många frågor när du får reda på att du behöver starta eller ändra en behandling. Det är helt normalt att känna sig oroad och fundersam. Din läkare eller sjuksköterska finns där för att hjälpa dig att navigera under din behandling. Det finns även stöd att få samt en del verktyg som du kan ha användning av.

Du lämnar nu denna site

Klicka Fortsätt för att gå vidare, annars klicka på krysset.

Ångra Fortsätt